Bakgrund: Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och pÄverkan pÄ familjen Àr stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anstÀllda inom hÀlso- och sjukvÄrd ska se till barnets bÀsta. Trots detta var det svÄrt att fÄ fram uppgifter om antal barn i Sverige som vÀxer upp med psykiskt sjuk förÀlder. Enligt kartlÀggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderÄriga barn.Syfte: Att fÄ kunskap om barns upplevelse av att vÀxa upp med en psykiskt sjuk förÀlder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad pÄ sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: I studien framkom sex olika kategorier.

För att utvecklas och vara trygg Àr barn beroende av sina förÀldrar under uppvÀxttiden. I familjer dÀr en förÀlder har psykisk sjukdom och/eller missbrukar finns en risk att barnens fysiska och psykiska behov inte tillfredsstÀlls. Detta kan leda till att barnen hamnar i ett destruktivt leverne eller att de sjÀlva upplever psykisk ohÀlsa. Majoriteten av denna grupp barn kÀnner bland annat utanförskap, mindre vÀlbefinnande, har problem i skolan, drogmissbruk eller kan komma att fungera som "ung vÄrdgivare" Ät sin förÀlder. Flertalet av dessa barn har Àven visats behöva stöd, men endast hÀlften har mottagit nÄgot.

Barn som vÀxt upp med en psykiskt sjuk förÀlder har i dag, efter Äratal av osynlighet, fÄtt alltmer utrymme och uppmÀrksamhet i massmedia. I detta examensarbete undersöktes, genom en litteraturstudie, hur barn till psykiskt sjuka förÀldrar har pÄverkats med avseende pÄ sÄrbarhet, friskfaktorer samt samhÀllets del i processen för en sund utveckling hos dessa barn. Löper dessa barn större risk att sjÀlva drabbas av en psykisk sjukdom och i sÄdant fall Àr den biologiskt eller socialt betingad? Det talas om ?maskrosbarn?, det vill sÀga barn som överlever en traumatisk barndom och klarar sig över förvÀntan bra. Hur kommer det sig att inte alla dessa barn drabbas av psykiska men? Hur gör samhÀllet för att skydda dessa barn? Vilka teoretiska förklaringar ges för att beskriva de effekter som de psykiskt sjuka förÀldrarna har pÄ sina barn? Resultaten visade att den viktigaste faktorn var huruvida barnet har haft, eller har, ett bra socialt kontaktnÀt och att det sociala arvet har större betydelse Àn det biologiska..

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

Bakgrund: HĂ€lso- och sjukvĂ„rdslagen fick Ă„r 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angĂ„ende bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förĂ€lder pĂ„ grund av svĂ„r sjukdom och detta kan resultera i en sĂ€mre fysisk och psykisk hĂ€lsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvĂ„rden skulle möjliggöra igenkĂ€nnande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation dĂ„ en förĂ€lder Ă€r svĂ„rt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad pĂ„ 13 studier med kvalitativ ansats.

Syftet med undersökningen Àr att utreda och jÀmföra hur barn och pedagoger ser pÄ barns psykiska hÀlsa. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad innebÀr psykisk (o)hÀlsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försÀmra respektive förbÀttra den psykiska (o)hÀlsan? Anser barn och pedagoger att barnen Àr utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbÀttra barnens psykiska hÀlsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper.

Bakgrund: Barn till förÀldrar med psykisk sjukdom har kallats ?de osynliga barnen? eftersom dessa barn lÀtt missas nÀr det Àr förÀldern som anses sjuk och i behov av vÄrd. Dessa barn fÄr inte det stöd de önskar och behöver. Barnets behov, förmÄgor och potential förÀndras under uppvÀxten och blir pÄverkade av den situation de lever i. Att leva som nÀrstÄende till en psykiskt sjuk förÀlder Àr förknippat med oro, rÀdsla, skam och ansvar men Àven med förhoppning om förbÀttring och normalitet.

Att under uppvÀxten ha en svÄrt fysiskt eller psykiskt sjuk mamma innebÀr en stor pÄfrestning för barnet och den övriga familjen. Den aktuella studiens syfte var att retrospektivt belysa upplevelsen och följderna av att under barndomen ha haft en svÄrt sjuk mamma. Sju vuxna informanters tankar och kÀnslor kring sig sjÀlv, mamman och uppvÀxten undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer. En tematisk analys av intervjumaterialet gjordes. Resultatet av studien gÄr i linje med tidigare forskning och pekar pÄ att de relationsmÀssiga och emotionella svÄrigheter, som ibland uppstÄr i anslutning till mammans sjukdom, Àr djupgÄende och lÄngvariga.

Professionella har svÄrt att upptÀcka barn till psykiskt sjuka och fÄr pÄ sÄ sÀtt svÄrt att informera barnen om vad det innebÀr att ha en psykiskt sjuk förÀlder samt att ge hjÀlp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn Àr svag av mÄnga olika anledningar sÄsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svÄrt för organisationerna att fÄnga upp barnet och ge den hjÀlp och de stöd som behövs. Skolan Àr en vÀrld dÀr barn till psykiskt sjuka ibland upptÀcks, oftast genom bristfÀlliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det hÀnder att barnen sjÀlva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att fÄ hjÀlp.  Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjÀlpa barn till psykiskt sjuka men det krÀvs fortsatt forskning inom Àmnet för att förhoppningsvis finna en lösning pÄ samverkansproblematiken och pÄ sÄ sÀtt kunna nÄ ut till och hjÀlpa fler barn till psykiskt sjuka..

Redan i spa?dbarnsa?lder anva?nder sig barnet av symboler i leken, det vill sa?ga symbollek. Samtidigt som sensomotoriken hos det lilla barnet utvecklas sa? bo?rjar barnet ge ifra?n sig ljud, joller, som sedan blir mer och mer likt den vuxne ma?nniskans tal. Utifra?n uppgifter grundat pa? Piagets kognitiva utvecklingsteori underso?ktes tre komponenter; symbollek, sensomotorik samt joller.

Bakgrund: HĂ€lso- och sjukvĂ„rdslagen fick Ă„r 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angĂ„ende bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förĂ€lder pĂ„ grund av svĂ„r sjukdom och detta kan resultera i en sĂ€mre fysisk och psykisk hĂ€lsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvĂ„rden skulle möjliggöra igenkĂ€nnande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation dĂ„ en förĂ€lder Ă€r svĂ„rt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad pĂ„ 13 studier med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Endometrios ?r en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ?lder. Kunskapen om sjukdomen ?r begr?nsad och kvinnor kan beh?va v?nta i flera ?r fr?n symtomdebut till diagnos. Psykiska konsekvenser av sjukdomen tas s?llan i beaktning. Sjuksk?terskan har en viktig roll i att m?ta patienten med r?tt kunskap f?r att bidra till en personcentrerad v?rd. Syfte: Att unders?ka hur kvinnors psykiska h?lsa p?verkas av att leva med endometrios f?r att ?ka f?rst?elsen kring deras omv?rdnadsbehov.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns en beredskap bland specialpedagoger att möta barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa i förskola och skola i en kommun i södra Sverige. Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn pÄverkas av förÀldrar med psykiskt ohÀlsa. Det finns en beredskap och kunskap hos specialpedagoger att uppmÀrksamma barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. DÀremot finns ett behov av att utöka samarbetet med socialtjÀnsten..

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa hos barn Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem. Att upptÀcka och sÀtta in insatser för att förebygga psykisk ohÀlsa hos barn Àr ett av barnhÀlsovÄrdens mÄl. FörÀldrastödsmetoder för att förebygga psykisk ohÀlsa Àr en insats pÄ folkhÀlsoomrÄdet som lÀmpar sig vÀl för ett evidensbaserat förhÄllningssÀtt. Familjen Àr en av de viktigaste faktorerna för att förebygga utvecklingen av psykisk ohÀlsa hos barn. Syfte: Syftet var att belysa effekten avmanualbaserade förÀldrastödsmetoder för prevention av psykisk ohÀlsa hos barn.Metod: Strukturerad litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: HĂ€lso- och sjukvĂ„rdslagen fick Ă„r 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angĂ„ende bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förĂ€lder pĂ„ grund av svĂ„r sjukdom och detta kan resultera i en sĂ€mre fysisk och psykisk hĂ€lsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvĂ„rden skulle möjliggöra igenkĂ€nnande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation dĂ„ en förĂ€lder Ă€r svĂ„rt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad pĂ„ 13 studier med kvalitativ ansats.